Vardagen...

Jag har blivt en rastlös själ. Vandrar omkring som en skugga i mitt hem. Väntar på något. Hoppas på något.

Finner ingen ro att göra det som borde göras. Listan blir bara längre, inte kortare.

I mitt huvud snurrar en massa frågor. Frågor som saknar svar.

I mitt hjärta brottas känslor. Känslor som återuppstått.

Mörkret är åter här. Måste akta för att inte fastna. Fastna i dess utlagda nät.

Att sova och få drömma är så mycket lättare och härligare, än att vara tvungen att vakna upp till dess dystra verklighet.